Rundabord
Genom rundabordssamtalen erbjuder kvinnohistorikermötet ett forum för presentation av och diskussion kring nya perspektiv.
Rundabordssamtalen består av ett flertal korta föredrag, presentationer eller kommentarer. Flera av de rundabordssamtal som presenteras nedan har som syfte att introducera nya forskningsfält eller att ta initiativ till nordiskt samarbete. Under några av rundabordssamtalen presenteras forskning inom etablerade nätverk och projekt.
Obs! Vänligen observera att (at) i mailadresserna ska
ersättas med @
Beakta även att ändringar rörande sessioner kan göras.
I prostitutionskontrollens utkanter: Norden 1880-1940
13.8.2005: 16.30–18.00.
Language: Nordic
Prostitutionslagstiftningen i många länder är och har varit
under revidering under det senaste decenniet och de europeiska länderna
har vitt skilda sätt att närma sig detta. Trots de olika tillvägagångssätten
har många länder en gemensam historia i 1800-talets reglering av
prostitution. De nordiska länderna brukade alla ett system som kom att
kallas den reglementerade prostitutionen och som innebar en rumslig och medicinsk
kontroll av prostitutionen. Rundabordsamtalet fokuserar på två områden
av detta system. Den ena är olika aspekter av regleringen, och den andra
är reaktioner mot densamma.
Som en del av den första aspekten kommer Merete Bøge Pedersen att
tala om lagstitftningsmässiga oegentligheter som var förbundna med
det danska reglementeringssystemet. Med utgångspunkt i en skandal inom
polisen, kommer Bøge Pedersen att diskutera i vilken utsträckning
kontrollen kränkte de prostituerades rättigheter. Elisabeth Koren
kommer att diskutera hur förebyggandet av könssjukdomar var en stridsfråga
även efter att reglementering avskaffats i Oslo 1888. Framförallt
var det inom läkarkåren som debatten fördes, men även andra
aktörer deltog. Olika teman i debatten kommer att beröras, samt hur
läkarkåren ändrade sin syn på frågan över tid.
Marlene Spanger kommer att, genom läkaren Tage Kemps skildringar av lösaktiga
kvinnor, diskutera kvinnlighetskonstruktioner under 1930-talet. Hon diskuterar
hur läkarkårens konstruktioner av kvinnlighet lutade sig mot olika
diskurser om genus-, välfärd- och medicin.
Rundabordsamtalets andra fokus är de skilda rörelser som växte
fram som en reaktion mot den reglementerade prostitutionen. Yvonne Svanström
ska tala om hur kampen mot den reglementerade prostitutionen omfattade radikala
feministiska krav på lika lön, utbildning och medborgarskap för
kvinnor samtidigt som mer konservativa uppfattningar om prostitution som ett
hot mot familjen och kvinnors roll som mödrar fick gehör. Pirjo Markkola
kommer att tala om de manliga moralreformisterna som engagerade sig mot reglementeringen
och deras sätt att definiera manlighet vid sekelskiftet 1900. Markkola
menar att de manliga moralreformisterna deltog i kampen om att få definiera
den goda manligheten. Kampen mot prostitutionen var en väsentlig del av
denna kamp. Anna Jansdotter kommer att diskutera maktrelationer mellan kvinnor
och hur skillnad konstruerades mellan kvinnor i skildringar av kvinnornas kläder
och deras kroppars plats i rummet. Hon talar om Frälsningsarméns
kvinnliga räddningsarbetare och de prostituerade kvinnorna vid sekelskiftet
1900.
"I prostitutionskontrollens utkanter. Norden 1880-1940" är ett projekt som initierades av de svenska forskarna Yvonne Svanström och Anna Jansdotter. Projektet ska mynna ut i en antologi som kommer att publiceras under 2006.
Arrangör/contacts: FD Anna Jansdotter, Lunds universitet / Centrum för genusvetenskap (anna.jansdotter@genus.lu.se och FD Yvonne Svanström, Stockholms universitet / Ekonomisk historiska institutionen (yvonne.svanstrom@ekohist.su.se)
Deltagare:
Prof. Pirjo Markkola, Tampere universitet/ Historiska institutionen
FM Elisabeth Koren, Universitetet i Bergen / Rokkansenteret
Män, pengar och vänskap - sätt att studera kvinnorörelsens organisering
13.8.2005: 14.30–16.00. (abstracts)
Language: Nordic and English
I dag har vi mycket kunskap om de frågor som den första
kvinnorörelsen kämpade för och deras tillvägagångssätt.
Ett viktigt inslag har varit analysen av de rådande diskurserna, men också
de rättsliga och samhälleliga villkoren dessa kvinnor mötte när
de organiserade sig. Denna session ska rikta fokus på vilka metoder man
kan använda för att studera olika former av kvinnlig organisering.
I fokus står därmed också analysen av olika mobiliseringsstrategier.
Mobiliseringen krävde olika strategier och resurser som de olika planerade
bidragen visar.
Christina Florin kommer att diskuterar brevväxlingens betydelse för
rösträttsrörelsen i Sverige. Pernilla Jonsson och Silke Neunsinger
kommer att diskutera betydelsen av komparation och analyser av överföringar
för vår förståelse av kvinnorörelsens organisering.
Sigríður Matthíasdóttir riktar fokus på maktens
män och deras betydelse för den isländska kvinnorörelsen.
Brit Stuksrud diskuterar betydelsen av media för rösträttsrörelsen
på lokalt plan. Jóhanna Jochumsdottir lyfter fram relationen mellan
det nationella och det tansnationella för vår förståelse
av den isländska rösträttsrörelsen. Lovisa af Petersén
diskuterar i sitt bidrag betydelsen av internationella kvinnokongresser för
kvinnors organisering utifrån exemplet Svenska Kvinnors Nationalförbund
Diskussionen kommer att föras på engelska.
Arrangör/contacts: FD Silke Neunsinger, Uppsala universitet / Ekonomisk-historiska
institutionen (Silke.Neunsinger(at)ekhist.uu.se)
Ordförande: FD Ulla Manns, Södertörns högskola / Genusvetenskap
(ulla.manns(at)sh.se)
Kommentator: Prof. Hilda Roemer Christensen, Köpenhamns universitet / Sociologiska
institutionen
Deltagare:
Prof. Christina Florin, Stockholms universitet / Institutet för framtidsstudier
FD Pernilla Jonsson, Uppsala universitet / Ekonomisk-historiska institutionen
FD Sigríður Matthíasdóttir, Iceland University / The
Reykjavik Academy
FD Silke Neunsinger, Uppsala universitet / Ekonomisk-historiska institutionen
FM Lovisa af Petersens, Stockholms universitet / Historiska institutionen
Brit Struksrud, Universitetet i Bergen
Jóhanna J. Jochumsdóttir, Univeristy of Rutgers, U.S.A
Könade krigsminnen under efterkrigstiden i Norden
12.8.2005: 16.30–18.00.(abstracts)
Language: Nordic and English
The aim of the participants in the session is to explore the processes of memory concerning the WWII in three Nordic countries. Gender is a central analytical focus point in our discussions on the making of historical consciousness of the war. The papers deal with Danish stories about the occupation 1940-45 by families in three generations (Helle Bjerg & Karen Steller Bjerregaard, Denmark), The images of Norwegian women in the resistance movement (Claudia Lenz, Germany) and The Retelling of the History of Lotta Svärd (Tiina Kinnunen, Finland).
Arrangör/contacts:Tiina Kinnunen, Joensuu universitet,
(tiina.kinnunen(at)joensuu.fi)
Ordförande/Chair: Anette Warring, Roskilde universitetscenter/ Institut
for historie og samfundsforhold (anew(at)ruc.dk)
Kommentator: Kjersti Ericsson, Oslo universitet
Den kolde krig - en kønnet konflikt?
14.8.2005: 9.30–11.00. (abstracts)
Language: Nordic
Storkonflikten mellem øst og vest under den kolde krig satte både rammerne for staternes handlemuligheder og formede menneskers livsvilkår. Krigen udspillede sig ikke kun militært og politisk men også kulturelt og prægede den hverdagslige forestillingsverden. I kampen mellem en østlig og vestlig moderniseringsmodel var ligestilling mellem kønnene på den ene side en central markør for en overlegen og efterstræbelsesværdig samfundsmodel. På den anden side var traditionelle forestillinger om kønnenes komplementaritet et vigtigt fundament i det totale forsvar mod atomtruslen. Sessionen vil med forskellige oplæg tematisere den kolde krig som et kønnet fænomen.
Chair: Anette Warring, Roskilde Universitetscenter / Institut for historie og samfundsforhold (anew(at)ruc.dk)
Deltagere:(kompletteras senare)
Iben Vyff (Danmark): Kønnets betydning i danskernes møde med Sovjet
og USA i 1950'erne - belyst gennem danske rejseskildringer
Marie Cronqvist (Sverige) Nuclear Family - Nuclear Age. Kvindernes rolle i atomalderens
civilforsvar.
Lektor Irene Andersson, Malmö Högskola:"Fredsälskande kvinnor"
- ett hot under kalla kriget
Gymnastik och dans i formandet av kvinnligheter
i Norden/
Gymnastics and Dance in Forming Femininities in the Nordic Countries
Gymnastiken blev tidigt det viktigaste kvinnliga spelrummet i skolsystemets och de frivilliga organisationernas curricula i utvecklingen av den moderna kroppskulturen i Norden. I ett tidigt skede innebar detta en kamp om makt och kunskap, vilken gällde såväl definieringen av formen, innehållet och ledningen av flickornas fysiska fostran i skolorna, som kvinnornas möjlighet att själva välja deras kroppsövningsformer och mål för deras kroppskulturella aktiviteter.
Genom att inrikta forskningsfokuset på kvinnogymnastik och dans lyfter man fram dessa centrala områden i många kvinnors liv och ifrågasätter den negativa stereotypisering som dessa kvinnliga kroppskulturer ofta har varit utsatta för.
Redan tidigt blev området "gymnastik och idrott", med dess snäva definition det accepterade, och av män dominerade kroppsövningsfältet. Samtidigt "bortdefinierades" andra kroppsövningsformer, såsom folkliga lekar eller dans i olika formar. Mäns kunskap om kroppen och dess behov med anknytning till olika sociala gruppers och samhällets intressen negligerade detta okontrollerbara område. Med till idrotten hörande regelverk (som bl.a. möjliggjorde en "ren tävling") blev fältet med åren alltmer begränsat. Gränsdragningen till tävlingsidrott var också en viktig process där kunskap om kvinnornas fysiologi och psykologi användes, mot kvinnor och för tävlingar för män. Kvinnors kunskap om kropp, kultur och sociala liv utvecklades i en annan riktning; kvinnorna som grupp och individer var mindre i närheten av maktcentra, och deras relation till kunskapen och därur härledda kroppsövningar blev därför mera flexibel, till en början.
Det första vetenskapligt baserade kroppsövningssystemet i Norden utvecklades i Sverige av Pehr Henrik Ling i början av 1800-talet. Det byggde på den moderna läkarvetenskapen och fysiologin och vann snabbt internationell acceptans. Det utbreddes i andra nordiska länder speciellt i lägre skolor och flickskolor, men avstyrktes på många håll av olika politisk-nationella grunder och ersattes med andra gymnastikformer med friare standarder. För kvinnorna var det vetenskapliga systemet av en stor betydelse, speciellt sedan 1860 talet när Lings institut i Stockholm öppnade dörrarna för kvinnorna. Dessa fick möjlighet till ett yrke som gymnastiklärare eller sjukgymnast, och grunder och motiv till att självständigt utveckla sin kunskap om den kvinnliga kroppen och på denna kunskap grundade kroppsövningar. Lingssystem var utvecklat för män, men med modifiering av detta kunde t.ex. finskan Elli Björkstén under de första decennierna av 1900-talet presentera ett kvinnligt gymnastiksystem.
Kvinnogymnastiken byggde dock inte endast på den nyaste kunskapen om kroppen, utan den formades också av olika samhällsintressen av kvinnor. Den första generationen av gymnastikkvinnor (gymnastiklärarinnor och föreningsaktivister) var främst politiskt aktiva, emanciperade och ogifta yrkeskvinnor, vilka kämpade om rätten att besluta om kvinnornas kroppsövningsformer, oberoende av män. Detta fick sin yttersta form i grundandet av självständiga kvinnogymnastikföreningar, i Finland även ett kvinnogymnastikförbund, samt på 1920-talet ett Nordiskt kvinnogymnastikförbund.
Innehållet i kvinnornas kroppsövningar i dessa föreningar
var förutom gymnastik även icke-tävlingsmässig idrott, folkdans
och folkliga lekar (sånglekar) - här fick kvinnornas gymnastikrörelse
en nationell betoning. Ett mera problematiskt fält var dans, vilken i en
folklig form (livsnära folkdanser) distancerades eller (folklig dans bland
ungdomen)
neutraliserades av sexuellt-erotiska konnotationer. Vidare ansåg några
av kvinnogymnastikens pionjärer det som viktigt att beskydda gymnastikens
renhet från påverkan av dans i dess mera högkulturella former
(balett och modern dans).
I relation till dansens olika former använde alltså gymnastikkvinnorna makt, motiverad av kunskap för att definiera det riktiga gymnastikområde, vilket bäst befrämjade kvinnans hälsa, hennes sociala och moraliska dygder (en såkallad gymnastisk pietism). De lyckades att "tämja" folkdansen till en neutral, för kvinnor och flickor passande civil form, ett hjäplmedel vid sidan av gymnastiken. Men den moderna dansens inbjudan till kreativitet, de nya kroppskulturella vågorna i Centraleuropa och dessas främsta företrädarskolor var flitigt besökta, samt deras lärare och utvecklare ofta sedda gäster i Norden. Intressant är, hur man löste schismen mellan gymnastik och dans under mellankrigstiden, eller senare, då det rörde fri dans eller modern dans. På en principiell nivå berörde schismen kunskap om kvinnlighet, dess givna ramar inbyggda i den "rena", landsvis olika och olikt begrundade kvinnogymnastiken. Men i kvinnogymnastikens relation till dans finns det intressanta och viktiga skillnader mellan olika nordiska länder.
Avslutningsvis: inom ramen för kvinnogymnastiken, och senare inom dansen, skapades något helt nytt i kunskapsområdet i det moderna, där kvinnorna kunde vinna expertis och vara självständiga aktörer. Kvinnogymnastiken erbjöd också utrymme för professionell verksamhet för kvinnor. Kvinnogymnastiken, och senare dansen, skapade kvinnligheter vilka varierade mellan olika kulturer, mellan olika generationer och enligt social grupp. Kvinnligheterna kan läsas och tolkas i kroppsövningspraxis (innehåll och former) och i olika andra texter som rörelsen har producerat. Dessa texter berättar inte enbart om syn på kroppen, men också om hur rörelsen förstod kvinnornas plats i samhälle, medborgarskap, nation, moderskap, yrkesarbete mm.
Arrangörer/contacts:
FL Leena Laine, Jyväskylä universitet (leena.laine(at)kolumbus.fi)
Prof. Kirsti Pedersen Gurholt, Norges idrettshøgskole (Kirsti.Gurholt(at)nih.no)
Deltagare:
FINLAND:
Leena Laine: University of Jyväskylä/ Dept. of Social Sciences of
Sport (University of Stockholm/Institute of History)
Aino Sarje: University of Jyväskylä/ Dept. of Social Sciences of Sport
DENMARK:
Else Trangbaek, University of Copenhagen, Institute of Exercise and Sport Sciences,
Dept. of History and Social Science
NORWAY:
Kirsti Pedersen Gurholt, Norwegian University of Sport and Physical Education/Dept
of Social Science
Ragnhild Jensen, Oslo University College, Faculty of Education
SWEDEN:
Pia Lundquist Wanneberg, Stockholm University/ Institute of History
-College of PE and Sport Sciences/ Dept. of Sport and Social Sciences
Eva-Helen Ulvroos, Dept. of History, Lund University
Obs! Det planeras även ett fortsättningsseminarium i Åbo, efter Kvinnohistorikermötet
Køn, analyse og fortælling i historisk-humanistiske biografier om intellektuelle fra det 18., 19. og 20. århundrede
14.8.2005: 9.30–11.00.
Language: Nordic
Formålet med rundbordssamtalen er at diskutere processer, metoder og stil i de historiske og litterære biografier, vi er ved at skrive om intellektuelle mænd og kvinder. Der bliver skrevet biografier i lange baner, men det kniber med systematiske, metodiske refleksioner om stil og analyse af biografier skrevet af humanistiske forskere. Indlæggene i rundbordssamtalen vil dreje sig om liv-og-værk biografier over danske, svenske, tyske og afrikansk-britiske intellektuelle gennem tre århundreder. Oplægsholderne er alle del af et eksisterende skandinavisk netværk af historikere, litterater samt en enkelt antropolog. m køn, analyse og narration i historisk-humanistiske biografier om intellektuelle?
Ordförande: Prof. Susanne Malchau, Aarhus Universitet, DK
Arrangör/Contacts:
Prof. Christina Carlsson Wetterberg, Lunds Universitet, (christina.carlsson-wetterberg(at)genus.lu.se)
FD Birgitte Possing, (fra den 1. nokvember 2004: Rigsarkivet, Danmark (bp(at)ra.sa.dk)
Deltagere:
Christina Carlsson Wetterberg, Lunds Universitet: "Om skapandet av en kvinnlig
intellektuel kring sekelskiftet 1900"
Birgitte Possing, København: "Om at fortolke en intellektuel kvindelig,
kontroversiel politiker under den Kolde Krig"
Bodil Folke Frederiksen, Roskilde Universitetscenter: "Om kollektive biografier
blandt postkoloniale intellektuelle i 20. århundrede"
Karen Klitgaard Povlsen, Aarhus Universitet, DK: "Om at forstå en
kvindelig intellektuel i 1700-1800-tallets Europa"
En fråga om stil: det ytliga könet
14.8.2005: 11.30–13.00. (abstracts)
Language: Nordic
Tanken bakom rundabordssamtalet är att människors framträdanden i offentligheten kan fångas in av begreppet stil. Stil handlar om vilka kläder vi bär, hur vi visar upp vår kropp, hur vi gestikulerar och om vårt minspel; vilka känslor vi visar i olika slags offentligheter och hur vi interagerar med andra människor. Mode och stil produceras, konsumeras och sprids. De väcker starka känslor och debatt. Detta beror på att de är tydliga sociala och genusbaserade identitetsmarkörer. Genom sina val av stil och kläder skapar människor gemenskaper - och inkluderingar i och exkluderingar ur dessa.
Vårt samtal om människors yttre framträdande i offentligheten rör olika historiska miljöer, där vi tar upp en rad "möten": möten mellan individen och gruppen, mellan det privat och offentliga, mellan det affektiva och det rationella, mellan viljan att bli sedd och viljan att vara närmast osynlig, mellan det känslosamma och det behärskade. Det handlar om olika exempel på intersektionella analyser av identitetsbildning.
Deltagarna i rundabordssamtalet kommer från två forskningsprojekt vid Södertörns högskola, Sverige. Avsikten är att skapa ett nordiskt nätverk.
Ordförande/kontaktperson: Christine Bladh, christine.bladh(at)sh.se
Deltagare:
Docent Christine Bladh, historia, Södertörns högskola
Fil.dr Madeleine Hurd, historia, Södertörns högskola
Professor Tom Olsson, historia, Södertörns högskola
Professor Kekke Stadin, historia, Södertörns högskola
Fil.dr Martin Wottle, historia, Södertörns högskola