Rundabordet "Män, pengar och vänskap - sätt att studera kvinnorörelsens organisering"
Christina Florin:
Att läsa andras brev. Rösträttsaktivisternas brev som källa till studier i politik.
Mitt papper skall handla om vilken syn på politik och politisk aktivism man får genom att studera politiska aktivisters brevsamlingar. Jag har gått igenom ett stort antal brev mellan sex kvinnor inom den svenska rösträttsrörelsen LKPR. Vilken bild får man av politiken underifrån? Genom breven tycker jag mig se ett annat sätt att bedriva politik på än den som var riktad mot att övertyga staten. Hur fungerade breven som vänskapsbetygelser och systerskap, som informationskanaler, säkerhetsventiler för att kanalisera vrede och glädje? Hur orkade kvinnorna upprätthålla entusiasmen år efter år trots dessa ständiga motgångar. Eller orkade de inte?
Silke Neunsinger & Pernilla Jonsson:
Går det an? Strategier för finansiering inom den tidiga svenska och kanadensiska kvinnorörelsen
I vårt bidrag vill vi lyfta fram betydelsen av mobilisering av resurser, både monetära och andra inom kvinnorörelsen. Vi diskuterar rörelsernas ekonomiska strategier, och undersöker hur dessa strategier legitimerades. Vi fokuserar på en jämförelse mellan socialistiska och borgerliga organisationer i Sverige och i Kanada. Det är en jämförelse mellan organisationer med olika organisationsstruktur, ideologi och som riktar sig till två olika målgrupper. Genom komparation mellan socialistiska och borgerliga organisationer i två länder hoppas vi kunna belysa betydelse av social bakgrund och organisationsstruktur för möjligheten att utöva politik. De frågor vi ställer oss är: Vilka slags resurser mobiliserade de? Hur använde de ekonomiska resurserna? Vilken roll spelade medlemmarnas sociala bakgrund och vilken roll spelade organisationsstrukturen för deras val av strategier? Hur försökte de att legitimera sina ekonomiska strategier?
A comparative and transnational approach
to the initial mobilizing of the first wave of the women's movement
Pernilla Jonsson & Silke Neunsinger
The aim of this paper is to discuss how a comparative and transnational approach
to women's organizing can help us to widen our understanding of the conditions
for political action for national women's movements. In order to discuss how
to combine a transnational approach and contrast oriented comparison, we use
some examples taken from our current research on the importance of resources
for the initial organizing of Canadian and Swedish bourgeois and socialist women
Sigridur Matthiasdottir
Kooperationen mellem kvindebevægelsen og magtens mænd i Island ca. 1900-1930
I papiret vil jeg tematisere kvinderørelsens kooperation med mænd i perioden fra ca. 1900-1930. To perioder er af speciel vigtighed, d.v.s. tiden fra 1907-1911 hvor kvindebevægelsen nød en utrolig medgang og støtte fra mænd. Og årene fra 1926-1930, da netop det modsatte skete, men den konservative kvindesag i høj grad blev bakket op af mænd. Bægge disse tidsperioder er meget vigtige i kvindesagens historie i Island og kendetegnes bægge af et udviklet samarbejde mellem "magtens mænd" og kvindebevægelsen. Et samarbejde som dog var af en meget forskellig art.
The Cooperation between the Women´s Movement and the „Powerful Men" in Iceland ca 1900-1930
In the paper I want to analyze the cooperation between the women´s movement and men in the period from ca. 1900-1930. Two shorter time-periods are especially important, that is the years from 1907-1911 when the women´s movement enjoyed a great support from men. And the period from 1926-1930 when just the opposite happened, but the conservative women´s movement got a great support. These two time-periods were both of a great importance in the history of the women´s movement and both are characterized by an extensive cooperation between „men in power" and the women´s movement. A cooperation which still was of a very different art.
Lovisa af Petersens
Formering för offentlighet. Kvinnokonferenser i Stockholm kring sekelskiftet 1900.
Min avhandling handlar om tre konferenser som arrangerades av Svenska kvinnornas nationalförbund: Den skandinaviska kvinnokonferensen 1897, den internationella kvinnokonferensen 1911 och den nordiska kvinnosakskonferensen 1916 (den sista i samorganisation med Fredrika Bremer-förbundet och Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt). Konferenser av detta slag var vanliga vid denna tid, de organiserades av olika nationella eller internationella föreningar och kunde omfatta hundratals deltagare och äga rum under flera dagar. Trots att de konferenser jag studerar hade olika karaktär och upplägg är det flera faktorer som förenar dem. Gemensamt är till exempel att de var allmänna kvinnokonferenser i den betydelsen att de inte behandlade en specifik sakfråga som till exempel rösträtten eller försvarsfrågan samt att de var partipolitiskt obundna.
Genom att fokusera konferensernas innehåll, form och funktion avser jag komma åt om och hur konferenserna fungerade som arenor för kvinnor som formerade sig för offentlighet. Genom konferenserna visade kvinnorna utåt sin position i det moderna samhället och markerade sin professionella status, samtidigt som de inåt utvecklade nätverk och skapade en kollektiv identitet. Till formen anspelade konferenserna både på traditionella värden och på symboler från gängse konferenskultur samtidigt som de blickade framåt och positionerade sig i det moderna samhället.
I rundabordssamtalet avser jag att rikta fokus på kvinnokonferensernas betydelse för kvinnors organisering. Konferenserna som sådana säger mycket om sekelskiftets kvinnorörelse i sin helhet, om vilka som var med och vad de förde för frågor till dagordningen.
Shaping A Public Sphere. Women Conferences In Stockholm At The Turn Of The Century 1900
My thesis deals with three conferences organised by the Swedish National Council of Women: The Scandinavian Womens Conference 1897, the International Womens Conference 1916 and the Nordic Womens Conference 1916 (the latter in co-operation with the Fredrika Bremer Association and the National Association for Womens Franchise). Conferences were common at this time. They were organised by different national or international associations, and could include hundreds of participants and comprise several days. Even though the conferences I study had different character and arrangement, several things unite them. They were general womens conferences as far as they didnt concentrate on one special issue, as for example the woman suffrage or the question of defence, and they were political independent.
By focusing on the conferences agenda, form and function I aim to study the conferences as arenas for women that entered the public sphere. Through the conferences the women positioned themselves in relation to the public, marked their status as professionals, created networks and formed a collective identity. The form of the conferences connotated both to traditional values and to the established conference culture, as well as they aimed forward into modern society.
At the round table my aim is to focus on the conferences influence on womens organisation. The conferences, as such, tell a lot about the womens movement at the time, about the participants and the questions on the agenda.