print this page

9. Kvinnor, yrkeskunskap och löner / Women, Skill and Employment


1. Heidi Haggrén
Helsingfors universitet/ Institutionen för samhällshistoria

The Collective Interest Articulation of Finnish Nurses after the Second World War
Sjuksköterskornas kollektiv intressebevakning efter andra världskriget

Efter andra världskriget genomgick det finska samhället en omfattande strukturförändring. Under följände årtionden utvecklade Finland sig till ett så kallad arbetssamhälle och modernt välfärdsstat. Bland de mest betydelsefulla fenomenen i denna formation var tillväxten av servicebranschen, både offentlig och privat, samt ökning i kvinnlig sysselsättning. I studierna om relationen mellan det så kallat "nordiska genuskontraktet" och det nordiska välfärdsstats utveckling har man betonat förbindelsen mellan dessa två företeelser. Det var just servicebranschen på vilken kvinnlig sysselsättning ökade kraftigt. Servicebranschen blev arbetsgivare till allt flera kvinnor som trädde på arbetsmarknaden. Samtidigt formades det en stark genussegregation på arbetsmarknaden. En ganska negligerad aspekt av denna transformation är utveckling av kollektiv intressebevakning på den kvinnodominerade servicesektorn. Organiseringen utvecklade på alla sektorer efter andra världskriget. Efterkrigstidens arbe

I mitt paper studerar jag utvecklingen av sjuksköterskornas kollektiva intressebevakning efter andra världskriget. Hälsösektorn utvecklade kraftigt under efterkrigstiden och erbjöd arbetet till allt flera. Speciellt den kommunala servicesektorn växte från och med 1960-talet på grund av välfärdsstatens konstruktion. Sjuksköterskan har traditionellt varit ett kvinnligt yrke och det förblev det också efter kriget. Sjuksköterska -yrket blev nu karriär till allt flera kvinnor. I välfärdstaten blev servicesektorn kvinnornas. Efterkrigstid betydde dock inte endast att sjuksköterskorna blev flera, utan också att deras status och arbetsförhållanden förändrade tydligt på grund av utvecklingen. Detta ledde till strävan efter professionalisering bland sjuksköterskor. I sjuksköterskornas organisationsverksamhet kan man se ett stärkande av arbetsmarkandslogik (dvs. kollektiv intresseorganisation baserad på försäljning av arbetskraft).

Mitt argument är att detta förstärkande arbetsmarknadslogik ställde sig i spänt förhållande till lojaliteter anknutna till sjuksköterskans arbete, dvs. dess innehåll och status i organisation. I utveckling av sjuksköterskornas kollektiva intressebevakning uppkom tydliga spänningar mellan dessa. I detta paper koncentrerar jag mig på utvecklingen före 1960-talet. I efterkrigstidens arbetsmarknadsutveckling har 1960-talet markerat en brytningsperiod, under vilken stora förändringar har skett (expansion av välfärdsstats servicesektor, uppgörandet av det nya genuskontraktet, tillkomsten av inkomstpolitiskt avtalssystem). Vad kommer till sjuksköterskornas verksamhet visar sig redan tidigare åren vara en intressant period. Kommande stora frågor och agendan började forma sig då. Eftersom Norden har varit en viktig kontext för samhällsutvecklingen studerar jag denna utveckling i denna nordiska kontext.


2. Catharina Nolin
Stockholms universitet/ Konstvetenskapliga institutionen

Kvinnliga trädgårdsarkitekter under 1900-talets första hälft. Mot en professionell yrkesidentitet

Under 1900-talets första hälft etablerade sig flera svenska kvinnor som professionella trädgårdsarkitekter. Deras yrkesverksamhet är idag så gott som okänd, trots att de var välrenommerade och hade många uppdrag. Deras verksamhet i ett manligt fält - men som genom sin förbindelse med hemmet trots allt kunde betraktas som en kvinnlig sfär - väcker en rad frågor om yrkeskunskap och professionalitet. Hur fann kvinnorna sin väg in i yrket och var deras ett kön ett hinder för att få tjänster? Var de anställda inom till exempel offentlig förvaltning eller hade de egna firmor? Vilka möjligheter hade de att verka självständigt och hade de andra uppdrag än männen? Publicerade de sig och medverkade de i tävlingar? Var stod de i den konflikt mellan arkitekter och trädgårdsarkitekter som blev tillspetsad under 1930-talet? Var det mindre konfliktfyllt för en arkitekt att anlita en kvinnlig medarbetare än en manlig trädgårdsarkitekt? Hur såg deras sociala bakgrund ut och vad tjänade de? Det är högst relevant att studera dem, inte minst mot bakgrund av att drygt hälften av studenterna på landskaparkitektutbildningarna idag är just kvinnor. Att finna svaren på dessa frågor innebär att en hel yrkesgrupp skulle lyftas fram i ljuset och därigenom bidra till forskningen om yrkesverksamma kvinnor under främst 1900-talets första hälft. Undersökningar av andra kvinnliga yrkesgrupper, som konstnärer, författare, arkitekter, fotografer och läkare ger en teoretisk utgångspunkt vid forskningen rörande de kvinnliga trädgårds-arkitekterna.

De ovan ställda frågorna skall ses mot bakgrund av hur utbildningen var organiserad vid 1900-talets början. En högre akademisk trädgårdsarkitekt-utbildning kom först med landskapsarkitektutbildningen på 1960-talet. Den vanliga utbildningsvägen sedan 1800-talets mitt var en praktikplats och därefter en tvåårig utbildning vid någon av landets trädgårdsmästarskolor, följt av en flerårig utländsk vidareutbildning. Kvinnor hade i princip tillträde till utbildningen, men kunde falla redan på första steget, att ordna den praktikplats som var nödvändig för att komma in på en utbildning. Särskilda utbildningar för kvinnor inrättades redan kring 1900, men syftet med dessa var i första hand att förmedla så mycket trädgårdskunskaper att kvinnor skulle kunna sköta den egna trädgården utan trädgårdsmästare, eller undervisa skolbarn i trädgårdsskötsel.

För dem som ville verka professionellt gällde det att finna andra utbildningar. En möjlighet var att söka sig utomlands. Ester Claesson (1884-1931) studerade i Danmark och därefter i Tyskland hos Joseph Maria Olbrich vid konstnärskolonin Mathildenhöhe i Darmstadt och hos Paul Schultze-Naumburg. Ruth Brandberg (1878-1944) studerade vid Horticultural College for Women i Swanley, Kent i England och därefter hos I P Andersen i Köpenhamn, kring 1920 Danmarks ledande trägårdsarkitekt. Inger Wedborn (1911-1969) som utbildade sig på 1930-talet valde likaså att studera vid Horticultural College for Women och därefter vid Institut für Gartengestaltung i Berlin, medan Ulla Bodorff (1913-1982) föredrog University College i Reading i England. Detta abstract bygger på ett forskningsprojekt i vardande som jag tycker passar in på många av konferensens teman och som det skulle vara synnerligen värdefullt för mig att närmare få utveckla och få synpunkter på.


3. Deborah Simonton
University of Southern Denmark

Gender, Skill and Status: Women and the language of Eighteenth-century European towns

Constructions of skill have little to do with the training or ability required for a task. Like much of language, 'work' and 'skill' carry with them immense cultural overtones from which they cannot be wholly isolated. They are historically specific and have meaning in particular cultural contexts. In a world which relied on relatively homogeneous skills and range of abilities, rituals and ascription of status or honour were important to defend workers' places, and allowed masters a means of controlling work and journeymen. The ways that the term skill was used in eighteenth-century corporate communities illustrates an important characteristic of skill, in that it is a linguistic device to claim and maintain control and exclusivity in the workplace. The idea that there was a secret to maintain, that there were rituals to go through, even that strength or size were aspects of the ascription of status and skill is significant to understanding women's position in the workplace.

The gendered nature of tasks and work is not inherent in the job itself, but in the ideological identification and distribution of tasks. The question of division of labour is therefore clearly tied up with ideas of status and gender and with notions of skill. The appeal to male attributes, such as strength and supposed superior intelligence, is common in debates about skill, and operated to maintain the low status of women as workers. Although constructions of skill underpinned these distinctions, the very definitions of skilled and unskilled had at their root gender distinctions far more significant than technical attributes.

Corporate regulation helped protect trades, maintain quality and regulate the workplace and through it the community. The effect was to link economic, social and political roles in explicit and implicit ways which had important ramifications for rank and status, but which also had meaning for gender in urban society. Along with a sense of industrial and scientific improvement and a feeling of growing prosperity, social aspirations governed the actions of wide sections of eighteenth-century European society. At the same time, the desire for advancement and the shifting relationships were also factors for stress in the community. The uncertainty about status heightened a concern for maintaining social distinctions and control, and also had implications for gender, where women could be seen as a threat to the male hegemony of business.

Status derived from work roles is an essentially male concept, particularly in a corporate community where reputation was closely linked to political power and standing. Yet for women like men, economic and social roles were closely linked, either as a way of creating a position in the corporate community or as a way of creating a worker identity. This paper will explore the ideas that came together to construct gendered notions of skills and status, and will look at its implications for the ways women operated in the urban community as workers and businesswomen.


4. Matti Hannikainen
University of Helsinki, Department of Social Science History

Wages and Unemployment among Female Construction Workers in Helsinki during the Great Depression of the 1930s

This paper analyses unemployment and wages among female construction workers in Helsinki during the Great Depression of the 1930s. The aim is thus to determine how the female labour market in the male-dominated industry responded to the collapse of the world economy. In discussing the labour market during the Depression, central research topics have been the measurement of unemployment and connection between wages and unemployment. This paper incorporates both these issues in the discussion from the view of the female labour market.

In this study a new personal and longitudinal data - concerning unemployment - has been collected from the archive of the Municipal Labour Exchange Office. The new monthly unemployment rate for female construction workers have been calculated in Helsinki from 1928 until 1933. The unemployment rate was at its height at approximately 50 per cent in the winter of 1932. This level of unemployment was high from both a national and an international perspective

In addition to the measurement of unemployment, another intense discussion in the literature has concerned the factors that were the most relevant in describing the weakness of self-equilibrating mechanisms when rapid changes occurred in the demand for labour. For instance, Keynes' essential thesis was that real wages should fluctuate countercyclically. Fundamentally, this thesis concerns the connection between wage rigidity and unemployment. In the construction industry in Helsinki wages were very flexible but unemployment did not decrease. Nominal hourly wages fell almost 40-50 per cent during the Depression as compared to the wage-rate defined in the collective labour agreement in 1928. Real hourly wages dropped commonly 25-35. The figures mentioned above are based on the new wage data collected and the new cost-of-living index construed in the study.

Three kinds of theoretical concepts have been adapted here to analyse the labour market behaviour: the insider-outsider -approach, transaction costs and fair wages.


5. Tapio Bergholm
University of Joensuu, Department of History

Creating and Maintaining Wage Differentials - Gendered Pay and Finnish Wage Control 1945-1956
Lönreglering och de könsbaserade lönesskillnaderna

The period 1945-1956, when women and men had wage differentials authorised by state and maintained by tripartite wage control board, gives fruitful material to discuss and analyse in historical perspective gendered ideas about work, skill and pay. In American and English feminist research male dominated trade union are blamed for the oppression of women and the male privilege in pay systems. The Finnish case from the years 1945-1956 qualifies this generalisation. Trade unions could - for various reason - be committed to equal wages or more often to diminish wage differentials based on gender.

On the other hand employers had several reasons to defend existing male privilege in wage setting against more equal wages. Conflicts about proper wage differentials between sexes inside the government and employers central organisation reveal new insights to the basic arguments of female capacity and skill at work.

This paper aims to discuss, how government, political parties, employers and trade unions influenced male and female wage norms in official wage control decisions and in the implementation of these decisions.

This questions I have discussed earlier in several articles and monographs unfortunately published only in Finnish. So, I have a rich material for my paper.