utskrift av sidan
[Huvudsessioner][Prof Liz Stanley][FD Katriina Honkanen][Ph. D. Karen Offen][Prof. Claire Midgley]

Inbjudna föreläsare och konferenstema

Konferensens huvudtema "Kön och Kunskap" diskuteras under keynote-föreläsningarna och i tre huvudsessioner:

I Kön och kunskap: Bruk, missbruk och icke-bruk av historien i kvinnoforskningen
II Kolonialism och nordisk kvinnohistoria - postkoloniala utmaningar
III Kvinnohistoria nu - segregation, integration, reproducering

Huvudsession I:
Kön och kunskap: Bruk, missbruk och icke-bruk av historien i kvinnoforskningen

På engelska

Historia - eller historisering - utgör en central del av många feministiska teorier. En stor del av det feministiska tänkandet bygger på en kunskapssyn som betonar historisk situering och kontextualisering. Förvånansvärt sällan uppmärksammas dock kvinnohistorisk forskning inom kvinnovetenskapen. Som ett exempel på detta inleder Katriina Honkanen paneldebatten med att diskutera historisering som en ofta självklar men oproblematiserad del av det konstruktivistiska tänkandet som feministisk teori ofta bygger på. Honkanen utgår bland annat från analyser av Judith Butlers texter och hon visar hur "historicitet" blir ett bärande element i Butlers teorier.

Den efterföljande panelen diskuterar och ställer frågor om den mångfasetterade relationen mellan feministisk teori, kvinnohistoria och historieuppfattning. Feministiskt tänkande och teoretiserande om kön har ofta beaktats inom kvinnohistorisk forskning; på ett kvinnohistoriskt möte vill vi nu diskutera den historieuppfattning och -användning som ligger till grund för feministiskt tänkande. Hur används historien och historiska berättelser inom feministiskt tänkande? Hur används historia för att stödja teoretiska argument? Vilken historieuppfattning bygger denna användning på? Kvinnohistoria och historiefilosofi kan erbjuda feministisk teori en diskussion kring historiesyner och historieuppfattningar. Och varför är historien så användbar för feministiskt tänkande?

Sessionen arrangeras av prof. Gro Hagemann (Universitetet i Oslo, Norge) (ordförande) och
FD Ann-Catrin Östman (Åbo Akademi, Finland).

Huvudsession II:
Kolonialism och nordisk kvinnohistoria - postkoloniala utmaningar

På engelska

Frågor om kolonialism och kön har i allt större grad förflyttats från kvinnohistoriens marginal till centrum. Särskilt den postkoloniala teorin har synliggjort sambanden mellan rasism/kolonialism, makt och kunskap. I denna session diskuteras i synnerhet kolonialismens betydelser för nordisk kvinnohistoria och panelen ställer frågan: Har nordisk kvinnohistoria i tillräcklig utsträckning synliggjort kolonialism, imperialism och rasism?

Från olika perspektiv diskuterar paneldebatten hur synen på "kvinnlighet" och "kön" förändras då rasism och kolonialism tas i beaktande. Utgör en sammanlänkad syn på kön och ras/etnicitet en utmaning för kvinnohistorien? Panelen belyser såväl empiriska som teoretiska och forskningsetiska dimensioner av denna fråga. Vilka nya forskningsansatser blir möjliga då kolonialism synliggörs som en process som innebär både överordning och underordning? Särskilt utrymme ges frågor om hur det nordiska och det nationella kan tolkas utgående ur ett perspektiv som beaktar såväl kön som rasism och kolonialism.

Sessionen arrangeras av Fil. Lic. Seija Jalagin (Uleåborgs Universitet, Finland) (ordförande) och FM Marika Kivinen (Åbo Akademi, Finland).

Huvudsession III:
Kvinnohistoria nu - segregation, integration, reproducering

På nordiska språk

Paneldebatten belyser kvinnohistoriens historia i de nordiska länderna. Forskningens framtid diskuteras från både innehållsmässiga - teoretiska och metodologiska - och institutionella perspektiv: Vad har varit radikalt nytt jämfört med kvinnohistoria skriven före 1960- och 70-talen, var kan vi se kontinuitet? Tilltalar kvinnohistoria/genushistoria nya forskargenerationer? Panelen diskuterar även vad kvinnohistorien tillfört mainstream historieforskning i respektive land - eller står kvinnohistoriker kanske helt utanför huvudfåran? Vad innebär då detta teoretiskt och metodologiskt? Hur har kvinnohistoria som betonat integrering, i sin tur, kunnat påverka historieskrivningens metanarrativer?

Ordförande: Prof. Marianne Liljeström (Åbo Universitet). Sessionen arrangeras av FD Tiina Kinnunen, Joensuu Universitet.

Keynote-föreläsare

Liz Stanley
Professor, Research Chair of Sociology, University of Newcastle upon Tyne, UK
hemsida: http://www.ncl.ac.uk/geps/staff/profile/l.stanley

För en nordisk publik är Liz Stanley antagligen mest känd genom sitt arbete inom feministisk teori och genom diskussioner om biografisk forskning. Stanleys böcker behandlar kunskapsteoretiska och metodologiska frågor utgående från feministiska och sociologiska perspektiv. Sammanlänkningen av makt/kunskap utgör kärnan i många av Stanleys verk: vad anses utgöra "kunskap", vem anses ha den, hur handskas man med konkurrerande anspråk på kunskap, vilka är "gatekeepers", o.s.v. Stanley har t.ex. studerat hur de lokala kunskaper som vi kallar "akademia", "sociologi", "akademisk feminism" skapas och omskapas.

Verket The Auto/Biographical I (1992) har lovordats och används ofta av historiker som arbetar med biografiskt material. Stanley introducerade begreppet "auto/biography" för att fästa uppmärksamhet vid förhållandet mellan biografin och den sociala strukturen. "Auto/biography" är en teknisk och teoretisk term: på ett analytiskt sätt beaktar den att antagna binära kategorier som självet/den andra, fakta/fiktion, det förflutna/nuet, verklighet/representation, självbiografi/biografi i själva verket är överlappande i berättelser, narrativer och andra beskrivningar - även sådana som är skapade med någon vetenskaplig metod.

För tillfället berör Stanleys forskning frågor om minne och hågkomst och om narrativa praktiker. Aktuell är bl.a. forskningen om koncentrationsläger under det Sydafrikanska kriget (1899-1902). Genom att placera både kvinnors skildringar av sina erfarenheter och statliga åminnelsegester för dem som dog i koncentrationslägren i fokus, ifrågasätter Stanley relationen mellan minnet och nutida politiska behov. Hon har även publicerat en självbiografi över den viktorianska feministiska teoretikern och författaren Olive Schreiner (1855-1920). Stanley är även redaktör för en samling av Schreiners brev.

Böcker i urval:
Imperialism, Labour and the New Woman: Olive Schreiner's Social Theory (Sociology P. 2002)
Olive Schreiner: Feminism, Theory and Writing (Sage publications 2001)
Knowing Feminisms: On Academic Borders, Territories and Tribes (Sage Publications 1996)
Sex Surveyed, 1949-1994 (Taylor and Francis 1995)
Breaking Out Again: Feminist Ontology and Epistemology' (with Sue Wise) (Routledge 1993)
The Auto/Biographical I: Theory and Practice of Feminist Auto/Biography (Manchester University Press 1992)

Katriina Honkanen
Doktorassistent vid Institutet för kvinnoforskning vid Åbo Akademi.

Katriina Honkanens kvinnovetenskapliga och historiefilosofiska doktorsavhandling - Historicizing as a Feminist Practice. The Places of History in Judith Butler's Constructivist Theories - är en analys om hur uppfattningar om historia används i Judiths Butlers teoribygge. Honkanen har publicerat artiklar om bl.a. den starka betoningen på jämställdhet inom finländsk kvinnohistorisk forskning, om feministisk separatism i Mary Dalys tänkande och om jämställdhetsdiskurser som hegemoniska arenor för könskonstituering. För tillfället studerar Katriina Honkanen erfarenhetsbegreppet och ämnar undersöka begreppets fortsatta relevans både för feministiska teorier om kroppslighet och för feministisk historiefilosofi.

Karen Offen
Institute for Research on Women & Gender, Stanford University

Karen Offen (Ph.D., Stanford University) is a historian and independent scholar, affiliated as a Senior Scholar with the Institute for Research on Women and Gender, Stanford University. She is a founder and past secretary-treasurer of the International Federation for Research in Women's History, and is past-president of the Western Association of Women Historians (USA). She has held fellowships from the John Simon Guggenheim Memorial Foundation Fellowship for study and research (1995-96), the Rockefeller Foundation (1985-86), and the National Endowment for the Humanities (1980-81). She has directed four interdisciplinary NEH Summer Seminars for College Teachers on the "Woman Question," organized around clusters of original historical texts in translation, and co-directed a fifth on "Motherhood and the Nation-State" at Stanford in 2002. She has recently taught master classes at the Central European University in Budapest and at the University of Konstanz, in Germany. She currently serves on the Board of Directors for the International Museum of Women (San Francisco), where she chairs the Exhibition Development and Educational Programming Committee. In May 2004 she was awarded an honorary doctorate in humane letters from her alma mater, the University of Idaho.

Karen has co-edited three volumes of interpretative documentary texts, Victorian Women: A Documentary Account of Women's Lives in Nineteenth-Century England, France, and the United States (1981), and the two-volume Women, the Family, and Freedom: The Debate in Documents, 1750-1950 (1983), both published by Stanford University Press. Her monograph, Paul de Cassagnac and the Authoritarian Tradition in Nineteenth-Century France, appeared in 1991. She has also co-edited the 1991 volume, Writing Women's History: International Perspectives (with Ruth Roach Pierson and Jane Rendall), on behalf of the International Federation for Research in Women's History. Karen's latest book is European Feminisms, 1700-1950: A Political History (Stanford University Press, 2000). She is completing a book on the "woman question" debate in modern France and an edited volume, Global Feminisms, 1789-1945.

Karen's recent articles focus on the comparative history of feminism (including "Defining Feminism: A Comparative Historical Approach," which has been translated into five languages); the historiography of women in the Enlightenment, the French Revolution, and the European Revolutions of 1848 ; the feminism of Mary Wollstonecraft in comparative perspective; and the campaign for women's suffrage in France.

Abstract: "Plucking the Apple from the Tree of Knowledge: European Women and the 'Knowledge Wars'"

This theoretical paper will address the issue of how the new knowledge, especially historical knowledge, gained by and about women in the twentieth century by putting women & gender at the center of inquiry effectively transforms what it is possible to understand about the past. Both from my own work and that of colleagues, and in conjunction with my current work as head of the exhibition development and educational programming committee for the International Museum of Women, now under development in San Francisco www.imow.org , I have been thinking a lot about two aspects of this Tree of Knowledge. The first aspect is to consider how tall and broad this tree has grown lately, with wonderful new information and insight coming from scholars in many different lands. The second aspect is more perplexing: how to compress these fresh fruits of knowledge in such a way as to deliver the best part to public audiences without sacrificing the richness and complexity of the whole apple.

Claire Midgley

Director of the Research Centre for Gender Studies, London Metropolitan University, London, UK. Hemsida:http://www.londonmet.ac.uk/depts/hal/staff/clare-midgley.cfm

Clare Midgley MA (Edinburgh), MA (Essex) och Ph.D (Canterbury) flyttade till London Metropolitan University efter att tidigare ha undervisat vid Staffordshire University. Clare Midgley har specialiserat sig på kvinnohistoria och brittisk historia. Hon är även redaktör för Gender and History. I sin forskning har Clare Midgley fokuserat på kopplingen mellan kvinnor och imperium under 1800-talet. Bland hennes publikationer kan nämnas Women Against Slavery: The British Campaigns, 1780-1870 (1992), som är en omfattande studie av kvinnor inom den brittiska motståndsrörelsen mot slaveriet. Clare Midgley har även redigerat boken Gender and Imperialism (Studies in Imperialism), 1998. Midgley har även publicerat vetenskapliga artiklar, bl.a. i Slavery and Abolition och Women's History Review. Midgley skriver som bäst på en studie om Brittisk feminism i en imperialistisk ålder, som skall publiceras av Routledge.