7. Foucault och feministisk historieskrivning / Foucault and the Writing of Feminist History
Arrangör: PM Jutta Ahlbeck-Rehn, Institutet för kvinnoforskning, Åbo Akademi (jutta.ahlbeck-rehn(at)abo.fi)
1. Heini Hakosalo
University of Oulu, Department of History
Well-Disciplined Women: Foucauldian Micromechanisms of Power in the Study of the First Generations of European Women in Higher Education
The paper argues for the usefulness of Foucault's theory of power to Women's History. More specifically, it focuses on the Foucauldian notion of micromechanisms of power. First, it discusses the way that the term is defined and used in Foucault's own writings. In broad terms, he applied it to the various minute, often unnoticed ways in which disciplinary institutions make people behave in certain ways, thereby creating particular types of subjectivity. The disciplinary institutions that Foucault studied in his work – the prison, for instance, or the hospital – were intimately connected with scientific discourses. Second, the paper applies the notion to the study of a specific historical context, the late 19th and early 20th century European universities. It argues that the slow and often painful integration of women into academic institutions can only be fully understood if attention is paid not only to macrolevel (judicial, administrative) constraints to women's participation but also to the often overlooked microlevel events, and that Foucauldian approach can be helpful in the analysis of these grass-root events. Foucauldian emphasis on the productive effects of power mechanisms can also help us to see how the fin-de-siècle university, as a disciplinary institution, produced new ways of being a woman. The source material used in the case study mainly derives from biographical accounts on and by early women medical students.
2. Taina Uusitalo
University of Turku, Finnish history
Kan Michel Foucault hjälpa oss i arbeterkvinnoforskningen?
Foucault –kritiker och feminist Jean Baudrillard har sagt att Foucault’s diskurser är bara ”mirrors of the powers he describes”
Baudrillard har rätt. Foucault var inte feminist. Han studerade diskurser som styr kvinnornas kropp, hjärta och aktivitet. Men det är inte kvinnor som talar. Det är Michel Foucault som har tagit sig rätten att definiera sina forskningsobjekt. Det här är alltså inte något nytt. Man har definierat kvinnor sekel efter sekel. Foucault var inte alls intresserad om socialismen och arbetarrörelsen. Kan en kvinna som forskar i kvinnornas verksamhetsmöjligheter inom arbetarrörelsen i början av 1900-talet lära sig någonting av honom?
Javisst. Foucaults maktteori har mycket att ge eftersom det utvidgar hela begreppet om makten. En traditionell politisk maktteori är inte möjlig eftersom den fokuserar sig på eliten som har politisk, ekonomisk och social makt i samhället. Arbetare, och speciellt kvinnliga arbetare hörde inte till den här lilla gruppen. Även om Finlandare över 24 år hade rätt att rösta och ställa upp i riksdagsval redan 1906, var riksdagens verksamhetsmöjligheter begränsat av tsaren. På kommunal nivå var verksamhetsmöjligheterna bundna till förtjänster. Gifta finska kvinnor hade inte heller en juridisk självständighet, eftersom de stod under makens förmynderskap innan den nya äktenskapslagen från 1929.
Men i praktiken var finska arbetarkvinnor inte maktlösa objekt, utan de deltog i samhället på många olika sätt. Även gifta kvinnor var ofta med i arbetslivet och hade sociala nätverk. Livet var svårt och man behövde andra människor för att överleva. Finska kvinnor deltog också i arbetarrörelsens verksamhet mera än till exempel svenska kvinnor. 20 – 25 procent av medlemmarna var kvinnor och efter storstrejken 1905 hade Finlans Socialdemokratiska parti över 10 000 kvinnor som medlemmar. Ledarna var nästan alla män men arbetarrörelsen verkade mycket på lokalt nivå där enligt Foucault’s teori finns en riktig makt som är bunden till förhållandena mellan människor.
Foucault’s teori om sambandet mellan makten och subjektivitet är av stort intresse eftersom kvinnorna i Finland relativt snabbt grundade egna avdelningar på eget initiativ. Arbetarkvinnorna ansåg att de inte hade tillräckligt med verkningsmöjligheter i allmänna föreningar men genom sina egna föreningar hade de en speciell och viktig roll. Könet var viktigare som identitet- och maktfaktor än de manliga kamraterna var redo att acceptera.
Michel Foucault betonade, att maktförhållandena är under konstant ändring. Det är ett intressant forskningsobjekt på folkrörelsenivå eftersom man valde styrelsemedlemmar på demokratisk väg varje år. Individuell personlighet och hennes/hans sociala backgrund, bidrog till personens möjlighet till maktutövning. Förändringsfaktorn är viktig också eftersom arbetarrörelsen jobbade för att förändra samhället. Förändringsmöjligheterna är bundna till arbetarrörelsens verkningsmöjligheter som varierar enligt politiska möjligheter. Också kulturen begränsar förändringsmöjligheterna, men även rörelsen förändrar samhället.
Problem med Foucault’s synpunkter är att enligt honom hade klassens roll som identitet- och maktfaktor överdrivits. Det stämmer inte med arbetarrörelsens ideologi i allmänhet och speciellt inte med Finlands arbetarrörelse, eftersom klassgränser var stora och baserade sig även relativt mycket på ståndsamhällets kultur. Lyckligtvis har historieforskare rätt och även en förpliktelse att använda sin egen hjärna för att välja de lämpligaste metoderna för sin forskning. Historieforskningen är inte Foucaultforskningen men Michel Foucault’s idéer kan hjälpa oss att utveckla vår vetenskap.